I Sverige styrs riktlinjerna för begravningsplatsens skydd och skötsel huvudsakligen av kyrkolagstiftningen och lagstiftningen om begravningsrätt.
Dessa föreskrifter fastställer förmåner och förpliktelser för de som har rätt till begravningsplatsen, samt hur gravplatser ska skötas och bibehållas.
Begravningsrätten innebär den auktorisation som ger en individ eller grupp, eller en institution, befogenhet att övervaka en begravningsplats. Den som har begravningsrätten har auktoritet att bestämma vem som får begravas i graven och hur begravningsplatsen ska organiseras. Rätten till en begravningsplats kan vara temporär eller permanent och kan överföras genom köp eller arv. Normalt varar temporära begravningsrättigheter från 10 till 25 år, men denna tidsram kan variera mellan olika kommuner och kyrkogårdar. Inom Svenska kyrkan varar begravningsrättigheterna i 25 år. Vanligtvis har den som har begravningsrätten förmånen att bli begravd i graven vid sin död.
Det finns fullständiga begravningsrättigheter för kist- eller urngravplatser, och det finns begränsade begravningsrättigheter för askgravplatser och kolumbarier. För asklundar och minneslundar finns ingen innehavare av begravningsrättigheter, så det är arrangören som ansvarar för dessa gemensamma begravningsområden, vanligtvis mot en avgift.
Vad inkluderas i begravningsavgiften?
Begravningsaktiviteterna finansieras av begravningsavgiften som betalas via skatteverket av alla registrerade invånare i landet med en skattepliktig inkomst. Begravningsaktiviteterna är uppdelade i regionala zoner - administrativa regioner. För var och en av I de förvaltningsmässiga områdena finns en ledare som övervakar begravningssysslor. I huvudstaden och Tranås har de lokala regeringarna ansvar, medan i andra delar av riket tar församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan på sig detta uppdrag. Personen som är ansvarig för begravningssysslorna övervakar de kommunala gravplatserna, säkerställer tillräckligt många gravplatser, erbjuder olika alternativ för begravningar, tillhandahåller särskilda gravplatser för icke-kristna, erbjuder förvaring för kremerade rester, sköter kremering, begravningar, transport av avlidna och arrangerar icke-religiösa platser för begravningsseremonier. Alla dessa åtgärder finansieras genom begravningsskatter som tas ut via skatteinkomster. Avgiften fastställs årligen av kyrkans begravningssysslare beroende på de förväntade kostnaderna för det kommande året. Kammarkollegiet, en statlig myndighet, fastställer sedan avgiften baserat på invånarnas beskattningsbara inkomster. År 2023 är avgiften 25,8 öre per intjänade hundra SEK. För någon som tjänar 350 000 SEK per år innebär detta en avgift på 903 SEK årligen. Avgiften kan variera i Stockholms och Tranås kommuner, vilket framgår av din skattedeklaration. Ledarens ansvar omfattar även personal, strukturer, utrustning och alla andra aspekter. Allt som krävs för processen. Teamet etablerar, bibehåller och tar hand om de gemensamma sektionerna på begravningsplatserna och har viss övervakning av gravarna. Dock tar inte personalen hand om individuella gravar som har gravrättsinnehavare.
Gravplatsen bör vara i ordning och respektabelt skick. Enligt lagstiftningen om gravrätter måste gravområdet skötas av gravrättsinnehavaren eller deras valda representant. Detta innebär att hålla gravområdet rent och snyggt, se till att gravstenen är stabil och säker. I huvudsak måste graven vara i ordning och respektabelt skick enligt lagarna. Om gravrättsinnehavaren inte underhåller sitt gravområde kan det tas tillbaka av beviljaren eller planteringen kan tas bort.
För de som inte kan ta hand om de praktiska aspekterna av en grav, kanske för att gravrättsinnehavaren bor på annan plats eller har fysiska begränsningar, erbjuder Memodo prenumerationstjänster för gravvård. Här kan du få information om prenumerationernas detaljer och möjligheten att göra ett köp.
Kan gravrätterna förloras? Det finns specifika regler om vad som kan placeras på ett gravområde. Till exempel får gravrättsinnehavaren inte placera föremål på graven som kan vara farliga, störande eller på annat sätt besvärliga för besökare eller personal på kyrkogården. Det är också förbjudet att placera föremål på graven som är olämpliga ur moralisk eller etisk synvinkel.
Om en gravrättsinnehavare avlider och ingen annan har rätt att ärva gravrätterna upphör gravrätterna. oftast används. Begravningsplatsen återgår sedan till kyrkan eller den lokala myndigheten, som kan återanvända den för färska begravningar. Detta inträffar oftast efter en specifik tidsperiod som kan skifta.
Det är kritiskt att framhålla att föreskrifterna gällande begravningstillstånd och gravvård kan variera mellan olika lokala myndigheter och begravningsplatser. Därför är det alltid mest lämpligt
